Den 15 april 2026 höll minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin en pressbriefing tillsammans med chefen för Nationellt cybersäkerhetscenter. Budskapet var ovanligt rakt: OT-systemen som styr kraftnät, dricksvatten och sjukhus är under attack. I december 2025 hade Polens elnät utsatts för destruktiv skadeprogramvara som permanent kan förstöra industriella styrsystem. Och Säkerhetspolisen hade kort dessförinnan attribuerat en attack mot ett svenskt värmeverk till en statsstödd aktör – en attack som experter beskrev som ett skifte ”från digital trakasseri till försök till kinetisk förstörelse”.
OT är inte IT – och det är problemet
Operativ teknik (OT) är de system som styr den fysiska världen: turbinerna i kraftverket, ventilerna i vattenledningen, värmeväxlarna i fjärrvärmenätet, övervakningssystemen på sjukhuset. Många av dessa system designades för en uppkopplad värld där det inte ens fanns någon kontaktyta mot internet – men har de senaste decennierna kopplats upp för fjärrövervakning och effektivisering.
Resultatet är ett digitalt landskap där en gammal styrenhet i en pumpstation utanför Sundsvall kan vara nåbar från andra sidan jordklotet. Och där den dokumentation, ritningar och konfigurationsdata som behövs för att driva, underhålla och återställa systemen ofta ligger spridd i mejlkonversationer, delade molnmappar och leverantörsportaler med olika och ojämn säkerhetsnivå.
Den dolda attackytan: information om infrastrukturen
När man pratar om OT-säkerhet fokuserar diskussionen ofta på själva styrsystemen. Men en stor del av sårbarheten ligger i informationen runtomkring: nätverkstopologier, drift- och underhållsmanualer, leverantörskontrakt, åtkomstkoder, ritningar och projektdokumentation. Den som kommer åt rätt dokument behöver inte bryta sig in i styrsystemet – hen har redan ritningen i handen.
Detta är särskilt akut i samhällskritiska infrastrukturprojekt där information delas mellan beställare, konsulter, entreprenörer och underleverantörer. Varje aktör är en potentiell ingång. Varje delad mapp är en potentiell läcka.
Vad en svensk, krypterad lösning bidrar med
För OT-organisationer som hanterar samhällskritisk infrastruktur är tre saker avgörande: var data lagras, vem som äger nycklarna, och hur information delas mellan parter i ett projekt. Synkzone svarar mot alla tre.
Lagring i svenskt privat moln, under svensk lagstiftning, innebär att data inte exponeras för utländska myndigheters granskning genom regelverk som CLOUD Act. Krypteringsnycklarna ägs av kunden – inte av operatören, inte av en hyperscaler i USA. Och i samarbeten med konsulter och entreprenörer kan information delas inom isolerade zoner med tydlig åtkomstkontroll, så att en leverantörs sårbarhet inte blir hela projektets sårbarhet.
Vad operatörer av kritisk infrastruktur bör göra
- Inventera vilken dokumentation och information om era OT-system som finns var – inklusive hos leverantörer.
- Säkerställ att ritningar, konfigurationer och projektinformation lagras krypterat med ert eget ägarskap av nycklarna.
- Segmentera informationsdelningen i projekt – varje part ska bara se det den behöver se.
- Välj svenska lösningar för det mest skyddsvärda – för att undvika utländska beroenden och rättsliga konflikter.
- Förbered en återställningsplan som inte förutsätter att alla system och alla dokument är intakta.
Hotbilden mot svensk samhällskritisk infrastruktur har förändrats. När destruktiva attacker mot kraftnät och värmeverk inte längre är teori utan verklighet, behöver också skyddet av den information som omger dessa system behandlas som en del av samhällets motståndskraft.
Hur skyddar ni informationen om er infrastruktur? Prata med oss.
