Secure Collaborations
Secure Integrations
Enligt ENISA stod ransomware för 54 procent av samtliga cybersäkerhetsincidenter i den europeiska hälsosektorn 2021–2023. Health-ISAC rapporterade en 55-procentig ökning av cyberincidenter inom sjukvården under 2025. I Sverige har flera vårdcentraler i Västra Götaland tvingats stänga efter attacker mot IT-leverantören Advania. Och Miljödata-attacken drabbade direkt Region Halland och Region Gotland. Sjukvården är inte längre en sidoroll i hotbilden – den är ett primärmål.
Varför sjukvården är extra utsatt
Sjukhus och regioner kombinerar tre faktorer som angripare älskar: extremt känslig data, ofta begränsade säkerhetsresurser i förhållande till organisationens storlek, och en verksamhet där driftstopp kan kosta liv – vilket gör att lösensummor faktiskt betalas. Lägg därtill en lång leverantörskedja av journalsystem, bildhanteringssystem, laboratorieleverantörer och kommunikationsplattformar, och attackytan blir närmast oöverskådlig.
Den nya svenska cybersäkerhetslagen klassar hälso- och sjukvård som en högkritisk sektor (bilaga 1) under NIS2. Det innebär att vårdgivare står under proaktiv tillsyn och kan drabbas av höga sanktionsavgifter om kraven på riskhantering, incidentrapportering och leverantörssäkerhet inte uppfylls.
Patientdata är inte vilken data som helst
Patientuppgifter är inte bara känsliga ur ett integritetsperspektiv – de är permanenta. En läckt diagnos eller behandlingshistorik går inte att byta som ett kreditkortsnummer. När personnummer, hälsodata och anställningsuppgifter publicerats på darknet, vilket skedde efter Miljödata-attacken, finns informationen där för alltid. Det skapar ett ansvar som inte kan delegeras bort till en standardmolnleverantör.
För vårdgivare som lagrar känslig information i amerikanska molntjänster uppstår dessutom en rättslig komplikation: data kan teoretiskt begäras ut av utländska myndigheter via lagstiftning som CLOUD Act, oavsett var den fysiskt lagras. För en region som hanterar miljontals patientjournaler är detta inte en akademisk fråga.
Vad kryptografisk separation kan göra för vården
Synkzones lösning möter sjukvårdens behov genom flera principer som är direkt relevanta. End-to-end-kryptering innebär att patientdata bara kan dekrypteras av behöriga användare – aldrig av operatören. Kryptografiska zoner gör att ett intrång i ett system inte automatiskt sprider sig till andra informationsmängder, vilket är avgörande när vårdkedjor involverar många olika system och aktörer. Egenutvecklat ransomware-skydd kan sätta en smittad klient i karantän, rensa skadlig kod och återskapa filer – utan att vårdgivaren tvingas betala lösen eller stå med långa driftstopp.
Att lösningen verkar under svensk lagstiftning och lagras på svenska servrar utan utländska beroenden är inte en marknadsföringsfras. Det är en juridisk verklighet som påverkar både patienternas integritet och vårdgivarens regelefterlevnad.
Vad regioner och sjukhus bör prioritera
- Klassificera datat: vad är ”mycket känsligt” och behöver starkast skydd?
- Komplettera Microsoft 365 eller motsvarande med en separat säkerhetslösning för den mest skyddsvärda informationen.
- Säkerställ att inga utländska aktörer – inklusive er molnleverantör – kan komma åt patientdata i klartext.
- Inför ransomware-skydd som möjliggör återhämtning utan att betala lösen.
- Dokumentera leverantörskedjan: vem behandlar vad, var lagras det, vem äger nycklarna?
Sjukvården kommer aldrig att vara osårbar. Men den kan bli betydligt mer motståndskraftig genom att behandla patientdata som det den är: en av samhällets mest skyddsvärda informationstillgångar.
Hur skyddar ni er patientdata? Prata med oss.